DOKKINO - Dokumentärfilmevenemang för barn och ungdomar

DOKKINO är ett rikstäckande dokumentärfilmevenemang för barn och ungdomar, och är en del av Helsingfors dokumentärfilmfestival DocPoint. DOKKINO tar högklassiga dokumentärfilmer till biografer landet runt. DOKKINO 2009 organiseras i Helsingfors i biografen Maxim den 19 - den 23 januari 2009. 

De deltagande filmerna har delats upp i skilda serier för lågstadium och högstadium. Lågstadieserien är i första hand riktad till årskurserna 4-6. Alla filmer har svenska textningar. Uppvisningen av filmer tar ungefär 1,5 timmar och kostar 3 €/person.

DOKKINO-helheten består av medie-, social- och konstfostran. En väsentlig del av DOKKINO är undervisningsmaterial, som hjälper lärare att behandla filmers teman i klassrummet. Materialet kan användas antingen förr eller efter filmupplevelsen. Undervisningsmaterialet hittar Du här senare i januari.

DOKKINO 2010: Pusselfamiljer

Hemmet anses vara en fristad och familjen dess centrum, och det av en orsak. Begreppet familj är uråldrigt. Alla härstammar vi någonstans ifrån och har en egen flock som vi vänder oss till och är trygga i. Varje familj har också sina konflikter, svarta får och hetlevrade stunder. Men vad betyder egentligen familjen? Vad består en familj av? Behöver en riktig familj blodsband eller kan man välja sin familj? Årets DOKKINO-filmer behandlar familjen från många olika synvinklar. Varje familj har sina lyckor och sorger, som ofta liknar varandra men är samtidigt väldigt unika. Hurdan är din familj? 

Lågstadieserien

Catherine Chalmers: Safari  

Catherine Chalmers uppfödde olika slags tordyvlar, som gräshoppor, spindlar och kackerlackor, och byggde en djungel i sitt vardagsrum. Hon filmade tordyvlarnas liv i 1,5 år, och resultatet blev en exceptionell, skicklig film om en värld i miniatyr. 

Jenni Linko: Lita på livet 

12-årige Ismay bor på ett barnhem. Hennes förflutna är speciellt, och livet är en balansgång mellan skolan och situationen hemma. 

Sina upplevelser och känslor lyfter Ismay fram i sångtexten som hon skrivit till skolans julfest. Ismay lyckas trots sin svåra situation behålla sin livlighet och hoppfullhet. 

Chris Westendorp: Mina mammor och pappor 

11-åriga Luca bor med sina två mammor i Amsterdam, och papporna bor långt borta i Schweiz. Hon skulle gärna träffa sin pappa oftare. 

Filmen lyfter fram en 11-årig flickas stora saknad och behov av att få ha kontakt med sin biologiska pappa. Hur skulle man kunna uppfylla hennes önskan? 

 Marie Lundberg: Olivia i mitten 

När 10-åriga Olivia bor hos sin mamma, saknar hennes pappa henne. När hon bor hos sin pappa är det tvärtom. Det känns som om Olivia hela tiden dras åt två olika håll. Olivia och hennes kompisar grundar ett flickbänd för att förmedla hennes känslor till föräldrarna. 

Anneloek Sollart: Rått! 

De senaste fem åren har 11-årige Tom bara ätit frukt, grönsaker, bär och nötter, vilket några av hans klasskamrater har svårt att förstå. Toms mamma svär på råkostens hälsosamma effekt. I vilket skede blir en förälders dietövertygelse en besatthet som begränsar barnets liv och även gör fysisk skada? 

Högstadieserien

Running Free 

Volt, korkskruv, drop och swing. Alltså vad? Välkommen till free running-världen. Filmen som gjorts av ungdomar handlar om otroliga trick och att överskrida sina gränser.

Annelies Kruk: Jag vill gå hem  

Jaymie, 12, och John, 10, bor i ett fosterhem. Mamman är narkoman, och pappan kan inte ta hand om dem. 

Livet i fosterfamiljen är annorlunda än hemma. Regler ska följas, och fosterföräldrarna tar han om dem. Ändå vill Jaymie hem. Hur känns det när någon annan bestämmer var man har det bra? 

Wilma Ligthart: Hormonsoppan 

14-åriga Tanvis hormoner har satt igång, men hon är dotter i en hindufamilj i Nederländerna, och till kulturen hör att flickor inte får träffa främmande pojkar. Tanvi är intresserad av pojkar, men hon vill också hedra sin kultur. Får hon själv välja sin man eller gör hennes föräldrar det? 

Anders Gustafsson, Patrik Book: En liten vuxen 

14-åriga Xenia hjälper sin mamma med hushållssysslorna och syskonen. Bland sina jämnåriga känner hon sig som en främling, och skolan lider. När skolan börjar på en annan ort får Xenia en möjlighet att leva för sig själv. Den största utmaningen blir att bekanta sig med de andra ungdomarna. 

Lärare!

Så här använder du DOKKINO-undervisningsmaterialet

Till varje DOKKINO-film hör uppgifter som behandlar både dokumentärens teman och värden och dess stil och förverkligande. Uppgifterna är menade att göras tillsammans med en lärare, och har planerats med tanke på att varje lärare kan välja de uppgifter som passar honom/henne och klassen bäst. Man kan dela in filmanalysen i klassrumsundervisning i två delar: den samhälleliga och den estetiska analysen. Den samhälleliga filmkritiken analyserar filmernas värden och attityder samt funderar på de stereotypier och fördomar som filmen presenterar. Genom en samhällelig filmanalys utvecklar man argumentationsfärdighet och iakttagningsförmåga samt strävar efter att väcka den mediekritiska medvetenheten. Den estetiska analysen koncentrerar sig på filmens uttrycksform samt dess estetiska, tekniska och konstnärliga frågor. Den estetiska analysen stöder konst- och uttrycksuppfostring. (Källa: Pertti Näränen, Elokuva-analyysi luokkaopetuksessa (1999) )

Undervisningsmaterialet är uppdelat i tre delar:

• Vad är en dokumentärfilm?
• Samhällelig och estetisk analys av DOKKINO-filmerna.
• Hur gör jag min egen korta dokumentärfilm?

Att fundera på före filmbesöket:

• Vad är en dokumentärfilm?
• Hur skiljer sig dokumentärfilmen från t.ex. ett nyhetsreportage eller ett aktualitetsprogram?
• Vilka dokumentärer har du själv sett?
• Hurdana filmmedel använde man i dem?
• Tror du att dokumentären som du såg var sann? Var dess huvudpersoner verkliga, talade de om verkliga känslor/ämnen?
• En hurdan sanning berättar dokumentärfilmen?
• Kan en dokumentär påverka t.ex. samhälleliga fenomen?
• Vilket ämne skulle du själv göra en dokumentärfilm om?

Några tankar om hur filmbesöket kan förenas med lektionerna:

Bildkonst: Är dokumentärfilmerna konst? Vissa dokumentarister färglägger sitt filmmanuskript med bilder. Hur skulle du kunna skapa en bild av den dokumentär du såg utan att använda skrift? För det här kan man använda t.ex. tidskrifter som man kan klippa olika bilder, stämningar och färger ur. Man kan också göra en tankekarta genom att rita, måla, fotografera, eller använda alla teknikerna för att skapa rätt stämning. Undervisningsmaterialet innehåller pysseluppgifter som lämpar sig för bildkonstlektionerna.

Modersmål: Hur kan man bygga upp ett bra manuskript? Vilka element borde det innehålla? Genom vilka medel förmedlar man filmens stämning till den som läser manuskriptet? På lektionen kan man skriva ett eget manuskript till en scen ur en film man sett eller utifrån en egen idé.

Musik: Vilken är musikens uppgift i filmen? Vilka andra ljud består filmen av? Pröva att se på en filmscen utan ljud, och skapa scenens ljudvärld själv. En ljudvärld kan skapas med vad som helst: hur låter en krita mot krittavlan? Eller en droppande kran eller pulpetlockets skräll? Hur susar en lärobok?

Etiska frågor kan grubblas över på religions- eller livsåskådningslektioner, olika länders historia och livnäring lämpar sig för biologi- och geografi- eller historielektioner. Möjligheterna är gränslösa. Vi hoppas att ni trivs på filmbesöket och får ut möjligast mycket ur det. Om ni kommer att tänka på förbättringsförslag eller vill ge annan respons om evenemanget, tar vi gladeligen emot det!

Trevliga filmupplevelser!

Safari
Safari

Lita på livet
Lita på livet

Mina mammor och pappor
Mina mammor och pappor

Olivia i mitten
Olivia i mitten

Rått!
Rått!

Running Free
Running Free

Jag vil gå hem
jag vill gå hem

Hormonsoppan
Hormonsoppan

En liten vuxen
En liten vuxen